Vi undersöker genom denna uppsats i vilken grad ett informationssystem som utvecklats med ett användbarhetsperspektiv också uppnår handlingsbarhet. Då vi under vår utbildning blivit väl bevandrade i både användbarhet och handlingsbarhet, framförallt teoretiskt, så har det uppstått enfråga som vi vill behandla. Nämligen: leder systemutveckling utifrån ett användbarhetsperspektiv gärna till handlingsbara system? För att söka svar på denna fråga så är intervjuer av användare i ett egenutvecklat system samt observation av densamma det som utgör de empiriska erfarenheterna.Slutsatsen är att användbarhetsperspektivet inte i detta fall per automatik lett till en hög handlingsbarhet utan vi ser en tämligen låg handlingsbarhet trots att användbarheten är tydlig och rådande. Utvecklingen av systemet har skett med användarmedverkan och intervjuerna visar på att det mest är funktionalitetskrav där samråd varit gällande.

Vi anser att eftersom affärssystem är generellt standardiserade, för att kunna användas hos ett flertal verksamheter, uppstår det en problematik. Vi har utfört en fallstudie av kvalitativ karaktär där syftet har varit att förtydliga och öka förståelsen för handlingsbarhet i affärssystem. Syftet har också varit att utvärdera ett affärssystem i en verksamhetskontext där vi har kunnat påvisa styrkor och svagheter i utvärderingsmetoder för handlingsbarhet. Vi har också utifrån det lämnat förslag på förbättringar som kan genomföras med de utvärderingsmetoder som ligger till grund för att utvärdera handlingsbarhet i ett affärssystem. Fokus i vårt uppsatsarbete har varit att kunna redovisa hur man kan gå tillväga för att åstadkomma handlingsbarhet i affärssystem.Resultatet visar att det som kännetecknar handlingsbarhet i affärssystem inte enbart är de handlingsbara kvalitetsidealen i affärssystemet.

Fler och fler företag använder sig idag av så kallade affärssystem. Affärssystem är ofta standardiserade IT-system som tillhandahåller funktioner i form av moduler, för alla eller de flesta av verksamhetens olika delar. För företagen innebär affärssystem att verksamheten ofta måste anpassa sig till systemet istället för tvärtom som med skräddarsydda system.Användbarhet handlar om hur användbart användare upplever att ett system är. Det finns flera olika definitioner på användbarhet, som fokuserar på olika saker. Det gemensamma för de olika användbarhetsperspektiven är att de fokuserar på den enskilde användarens interaktion med systemet.

Majoriteten av medelstora till stora verksamheter använder sig i dag av IT-system vars syfte är att stödja verksamheten vid t.ex. lagerhantering, fakturering och informationshantering. Ett sådant IT-system som används inom en affärskontext benämns ofta som ett affärssystem. För att kunna säkerställa att affärssystemet stödjer verksamhetsmålen bör det stödja de handlingar som existerar inom verksamheten.Ett affärssystem med dålig handlingsbarhet kommer få det svårt att stödja de processer som existerar inom verksamheten då dess användare kommer få det svårt att uppnå de mål som har satts av verksamheten. Metodmässig handlingsbarhet är därför ett väldigt viktigt perspektiv vid utvärdering och utveckling av affärssystem då det är helt avgörande gällande hur handlingsbart affärssystemet kommer bli för dem som arbetar samt den nytta det kommer bidra med till verksamheten.Syftet med uppsatsen har därför varit att fördjupa mig inom ämnet handlingsbarhet.

Handlingsbarhet är ett perspektiv på IT-system vilket fokusera på vad som görs vid interaktionen mellan användaren och IT-systemet i verksamhetskontext. Handlingar vilka utförs av människor och IT-system kommer i fokus. Detta perspektiv är utvecklat av forskare i VITS-gruppen vid Linköpings universitet. Syftet med uppsatsen att kritiskt granska handlingsbarhetskonceptet i litteratur utifrån kriterierna för god handlingsbarhet. Litteraturgranskningen ledde till en modell över hur kriterierna för god handlingsbarhet är relaterade till varandra, utan att relationer kunnat härledas mellan samtliga kriterier vilket tyder på att de är inhomogena och lösryckta.

Många företag vill marknadsföra sina produkter och tjänster via Internet. För en nätbutik räcker det inte med att finnas på webben, utan det krävs också att nätbutiken är användarvänlig och attraktiv. För att underlätta produktionen av en sådan har över tid vedertagna metoder och principer utvecklats. Våra egna erfarenheter tyder dock på att många nätbutiker inte alls är uppbyggda efter dessa. Därför valde vi att undersöka om de teoretiska designprinciper som finns idag verkligen används av webbyråer och varför.

De elektroniska marknadsplatsernas betydelse för affärstransaktioner världen över har ökat dramatiskt de senaste åren. Allt fler företag väljer att ta med sina befintliga kundkontakter eller skapa nya via dessa marknadsplatser. Dock finns det vissa problem med dessa, ofta webbaserade system, de har inte en tillfred- ställande grad av användbarhet respektive handlingsbarhet. Syftet med vår undersökning var att beskriva vilka aspekter av de olika perspek- tiven, användbarhet samt handlingsbarhet, som kan anses vara mer betydande än andra att ta hänsyn till vid utveckling av elektroniska B2B marknadsplatser. Användbarhet är ett perspektiv som behandlar aspekter som att systemet skall vara lätt att använda, lätt att lära, subjektivt tilltalande osv.

Empati är förmågan att kunna känna det någon annan känner. Målet med undersökningen är att skapa ett set av principer för animatören. Att öka empatin för animerade karaktärer. I den här undersökningen skapades fyra principer, dessa är personlighet, lära känna karaktären, underhållningsvärde och relatering. Principsystemet är inspirerat av Disneys ?animationernas tolv principer?, där man har ett set av principer som kanske inte fungerar vid varje animationssituation utan som mer skulle kunna fungera som en vägledning..

A sequence of actions in the world have influenced the information science, one of these actions is the lateral movement in how companies use their IT-systems. IT-systems today, in comparison to before, are used by companies to improve their relationship with their customers. Every year a big amount of money is spent on developing and improving IT-systems. That is why it is important to develop and create IT-systems that are clear, and which encourage, enable and simplify a user?s action.

På IDG:s hemsida (2007) kan man läsa om att användargurun Jakob Nielsen genomfört en omfattande undersökning med fokusgrupper som visar på att B2B-sajter är mycket svårare att använda än konsumentsajter. Detta ledde oss till vårt forskningsområde där vi har valt att studera en e-handelssajt för ett B2B-företag utifrån begreppen handlingsbarhet, användbarhet samt upplevelser. Detta då vi tror att det är viktigt att ta hänsyn till vissa faktorer för att uppnå en bra e-handelssajt. Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för vilka faktorer som är viktiga för att på så sätt underlätta och ge stöd för de företag som vill skapa en bra e-handelssajt. Genom att vi gjort en litteraturstudie och en empirisk undersökning har vi strävat efter att undersöka vilka faktorer som bör beaktas för att uppnå en bra e-handelssajt för B2B-företag. Den empiriska undersökningen har utförts med hjälp av intervjuer och observationer. Vi utförde först en telefonintervju med 30 respondenter för att se ifall de ansåg att fallstudieföretagets e-handelssajt var handlingsbar. Därefter valde vi ut två av de 30 respondenterna till en mer ingående intervju där vi även ställde frågor kring e-handelssajtens användbarhet och om den gav någon positiv upplevelse.

Syftet med vår studie var att beskriva och ge en fördjupad förståelse för de principer som ligger till grund för lärare i bedömningssituationer. I studien genomfördes kvalitativa djupintervjuer med fem gymnasielärare som resulterade i att nio principer framkom. De principer som lärare använder sig av följer två huvudspår. Dels använder sig lärare av principer som följer intentionerna i styrdokumenten och dels använder lärare i undantagsfall principer som faller utanför intentionerna i styrdokumenten. Undantagsfallen sker när lärare i praktiken hanterar svåra dilemman vid bedömning och de gav uttryck för att de löser dem genom att använda sig av exempelvis principen att bedöma elever efter flit eller principen att tänja betygskriterierna.

Idag är krigföringens principer en vedertagen del av svensk doktrin. Så har det inte alltid varit. För ungefär ett sekel sedan tvistade militära tänkare i väst om det överhuvudtaget fanns något som kunde kallas för krigföringens principer. Det finns än idag de som hävdar att det inte finns några principer, eller att krigföring är en konst och inte en vetenskap. I Försvarsmaktens doktriner är dessa principer dock en väsentlig komponent.

Uppsatsens innehåll undersöker och diskuterar frågeställningen: ?Hur kan man gå till väga för att tillämpa principerna från Universal Design i front end-utvecklingen??. Universal Design är en uppsättning av principer man ska följa i tillverkningen av en fysisk miljö för att uppnå ett användarvänligt resultat. Med hjälp av dessa principer tillsammans med WAI?s riktlinjer har jag gestaltat ett front end-ramverk för att få svar på min frågeställning..

Uppsatsens innehåll undersöker och diskuterar frågeställningen: ?Hur kan man gå till väga för att tillämpa principerna från Universal Design i front end-utvecklingen??. Universal Design är en uppsättning av principer man ska följa i tillverkningen av en fysisk miljö för att uppnå ett användarvänligt resultat. Med hjälp av dessa principer tillsammans med WAI?s riktlinjer har jag gestaltat ett front end-ramverk för att få svar på min frågeställning..

Studiens syfte var att undersöka om kooperativa principer existerar i icke kooperativa företag samt om de följs i det kooperativa företaget. Syftet preciseras i följande forskningsfrågor: Följer det icke kooperativa företaget kooperativa principer? Följer det kooperativa företaget de kooperativa principerna? Kooperativ är en företagsform, där medlemmarnas intressen gynnas genom att föreningen driver en affärsmässig verksamhet där medlemmarna deltar. Detta innebär att verksamheten har en skyldighet att tillfredställa sina medlemmars finansiella önskemål samtidigt som verksamhetens egna finansiella önskemål. För att kalla sig kooperativ så ska företag följa sju principer, de sju principerna är riktlinjer för hur ett kooperativ ska verka.